Boken innehåller två berättelser, i olika tidsperspektiv. Ibland är böcker som är uppbyggda på det sättet svåra att följa men inte den här. De båda historierna löper så snyggt intill varandra.
Den ena utspelar sig under depressionsåren i USA. Huvudkaraktären är en ung veterinärstudent som genom en tragisk händelse tappar fotfästet i tillvaron och tvingas byta ut sitt tämligen bekväma liv mot något helt annat.
Den andra historien handlar om en man i dryga nittioårsåldern som mer eller mindre bortglömd av sin familj lever på ett vårdhem där han tillbringar dagarna med att reta sig på de andra åldringarna. En annan nyckelhändelse leder till att han börjar se tillbaka på sitt liv och inser att det inte är riktigt slut än.
Som framgår av titeln rör det sig om cirkusmiljö men jag tycker inte att man behöver hysa någon kärlek till cirkus, man kan kanske till och med tycka illa om cirkus och ändå ha nöje av den här boken. Däremot tror jag att man får ut mera av den om man kan ha, eller föreställa sig, en relation mellan människa och djur.
Berättelsen om den med tåg kringresande cirkusen på 30-talet är spännande, våldsam och romantisk. Berättelsen om den gamle mannen är både realistisk och djupt mänsklig. De båda har förstås något gemensamt, men hur tänker jag inte avslöja här.
Jag har börjat på två böcker sedan jag slog ihop "Bröderna Benzini", som förresten heter "Water for elephants" i original, en mycket bättre titel. Båda har i jämförelse med cirkusromanen verkat vansinnigt tråkiga och jag kommer inte igång med någondera. Jag får "suga på" den här lite till helt enkelt, och leta något som kommer i närheten. Läs boken! Lycko dej om du har den framför dej.
